Kapitel 29 - Welcome Drew

'' Kom, vi går in nu, det kommer att gå bra '' säger jag till Justin och smeker han på kinden och får den nykära känslan igen, han ler och nickar, vi går in och alla tre stod där förberedda och klara, Rachel, Mamma och Sarah stod bara och kolla på oss, Sarah kunde inte hålla sin poker face '' Åh! ni är så söta att bara kolla på, fasen vad jag saknat att ha dig här '' Säger Sarah och kramar om Justin, Justin får gråten i halsen och ler emot henne, Mamma kommer fram och ger han en kram hon med, men Rachel står kaxigt med den stora magen upp i vädret. Hon himlar med ögonen och sedan går fram haltandes till Justin '' Du är ju endå en i familjen '' Jag blev jätteglad, att dom åtminstonde försöker, för min och Justins skull. Dom hade dessutom gjort en underbar middag, Jag och Justin som var proppmätta sen vi åt på resturangen fick inte i oss så mycket, vi drog dit Ryan sen spelade alla vi fyra TVspel medans jag känner att jag har Mammas och Sarahs blickar mot oss, i bakgrunden hör man min mor säga '' Jag kan inte bli lyckligare än att se dom här fyra tillsammans '' Mitt konccentrerande på mammas prat får mig att förlora, Justin riktar hans ögon på mig och ler, jag ler tillbaka,'' Titta det snöar! '' hör vi Ryan säga, Vi skriker med glädje som små barn, även Mamma och Sarah, vi springer ut och försöker fånga snöflingorna på tungan, trots den lilla snön gör vi snö änglar, Justin kysser mig liggandes på snön, jag kysser tillbaka tar näven full med snö och snö mular honom rakt i ansiktet '' Åh! är det på det viset '' säger han och trycker ner mitt ansikte i snön, Alla börjar skratta när dom ser mitt vita ansikte komma upp, '' Fyfan, vad kallt det är ! '' skriker jag och springer in, när vi kommer in, sätter vi oss allesammans och dricker varm oboy då Rachel rycker till '' AJ '' Alla sträcker sig fram till henne och frågar '' Ska du föda? '' hon tar ett djupt andetag och skrattar '' Nej, inte än min vänner, inte än '' Vi samlar oss, då Ryan skriker '' Ditt vatten har gått! '' Vi alla flyttar oss ifrån henne, och hon blir rädd, vi förstod inte vad som hände, det var fortfarande för tidigt att föda, det kunde sluta riktigt dåligt dethär. Sarah ringer en ambulans med skräcken i rösten och ögonen, Rachel sprang runt och grät, vilket fick värkarna att sätta igång, Ryan lugnade ner henne. Jag och Justin stod förvånande med munnarna öppna, och bara stirra på dom, Efter tio minuters vänte tid på ambulans kom dom äntligen, Sarah och Ryan åkte med i ambulansen och Justin skjutsa mig och Mamma till sjukhuset, Jag och Justin satt hela vägen ditt '' Jag ska bli gudmor ''  '' Och Jag ska blir gudfar '' Mamma skrattade allvarligt åt oss, '' Men mamma, det är ju fortfarande för tidigt att föda, hur ska det bli då? '' Mamma kollade med ledsam blick '' Om Rachel föder nu, så kommer ungen klara sig, men kommer därimot få ligga på sjukhuset i 2 veckor kanske'' Jag och Justin kollade på varandra och när vi var framme stod Ryans föräldrar utanför, Ryans far var även en gammal tränare till Justin så dom hälsade med en kram, när vi alla gick in i väntrummet, Gick Rachel ut med tunga andetag i korridorren och skrek '' RYAN HÅLL MIN HAND '' han tofflade fram och vi kunde ej hålla oss för skratt, vi förstod att det gjorde ont, men det är faktiskt naturligt att ha så ont så spela roll, bara Ryan som hade skräcken i hela ansiktet, han drack flera glas vatten på grund av allt svettandes, efter fem timmar  somnade Justin och Mamma, jag satt och drack kaffe med Ryans pappa Martin, '' Så hur känns det att blir farfar då? '' han skrattar '' Det låter gammalt med jag ser fram emot det, säg inte detta till varken Rachel eller Ryan, men Jag Sharon Ryans mamma och Sarah har snackat i hop oss, och vi ska fixa en egen lägenhet åt dom, '' jag blev förvånad '' Skojar du? det är en riktigt bra idé dom kommer blir så glada '' säger jag och kollar på Ryan som klunkar i sig vatten fortfarande, när doktorn kommer till Ryan och frågar om han vill vara med under förlossningen, säger han ja, Sarah går också in, 2 timmar efter väcker Ryan mig med den sötaste lilla krabaten i sin famn, jag tar fram mina armar och tar emot Drew, hans läppar darrade för att leta fram gråten, men somnade genast igen, jag väcker Justin och han blir helt till sig, han känner på hans små fingrar och hans små lena fötter, Jag ger honom till Justin och vi gosar med Drew kanske en timme om inte mer, sen ber Ryan oss ge han till doktorn, han är alldeles för liten och måste vara här i 3 veckor, jag går in till Rachel som hade sminket utsmetat över hela ansiktet, '' Hej Rachel '' säger jag och ger henne en kram, gråten kommer, '' inte behöver du gråta eller, visst var han söt? '' säger hon och börjar att gråta själv, '' Jag är så stolt över dig, du är den mest modigaste och starkaste människan jag känner, jag älskar dig '' hon skrattar till '' Du som är stark och stolt gumman, Jag älskar dig också '' 

Kommentarer
alice säger:

super bra kapitel!
elskar nya bloggen!

Svar: tack så mycket :)
Zmackie

2013-01-10 | 19:52:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback